lottaskoja

Direktlänk till inlägg 20 januari 2013

Äntligen ett nollat hopplopp!!

Av Eva-Karin - 20 januari 2013 15:30

Igår var det tävling i halmstad hundaren (så himla skönt att vara inne i en uppvärmd hall när det är minus 8 grader ute!!). Hade en bra känsla redan när jag vaknade, något jag faktiskt tror är väldigt viktigt, brukar ju vara lite sisådär med min inställning men nu var den bra, inte så mycker jävlaranamma nu ska vi vinna utan mer fy tusan vad kul det ska bli och jag ska göra mitt bästa! Blev först lite ledsen när jag såg agilitybanan som jag inte anmält oss till, för den såg väldigt rolig ut och jag hade väldig gärna velat köra. Men hur kul är det att inte kunna köra till 100%, så i efterhand är jag väldigt nöjd att jag inte körde den! Måste ha färdiga kontaktfält innan!! 

Hoppbanan var en ganska lätt bana, lite byten i början och ganska trångt mellan hindren och sen bara en lång raksträcka på slutet. Men jag vet ju att trots att banan känns lätt så vet är det ju hur lätt som helst dra på sig en miss, en rivning, ett förbisprunget hinder eller en felaktig slalomingång. Men det är det som känns så himla bra med Fanny nu, jag känner verkligen att hon har blivit säker, i somras när vi tävlade kunde hon ju missa massa hinder osv men nu jobbar hon verkligen hela tiden med mig och söker aktivt nästa hinder! SÅ himla kul att köra är hon och jag blir så himla glad! Kunde aldrig ha fått en bättre hund!!



Sen är jag ju alltid självkritisk och ser grejer jag kunde gjort bättre, men i det stora hela är jag jättenöjd med bådas insatser. Måste bara jobba på min springstil, den är ju superoeffektiv!! Måste lära mig att ta ut stegen och bli snabbare, kan inte förstå att det ska vara så svårt.


Sen vet jag att jag nästan alltid säger "sitt" till Fanny en extra gång innan start, oftast är det nog bara en spontan reaktion, för när jag väl har gått ut till dit jag vill stå och vänder mig om så sitter hon oftast ihopsjunken och inte alls som jag vill, så då blir det automatiskt ett nytt sitt så hon sträcker på sig. Men jag tycker i nuläget att detta inte alls är något dåligt. I min värld så är det snarare positivt, det är ju inte tjat för hon sträcker alltid på sig vid kommando,och jag tycker snarare att det är bra, hon får tänka på lite annat än bara vara stressad över att starta och det gör hela startproceduren lite lugnare och jag känner att risken för att hon skulle tjuvstarta är näst intill obefintlig (peppar peppar). Vet att jag läste susan garetts blogg någon gång där hon pratar om olika beteenden och startrutiner, och kommer inte helt ihåg vad hon skrev men vet att det var något med att ha ett lite mer komplicerat startbeteende ger dem en större uppgift i starten och därmed mindre risk att de tjuvstartar för att de bara väntar på startkommando. Vet inte vad alla ni andra tycker men jag tycker det fungerar för mig så jag kör på det (men nu slipper ni fundera över varför jag i stort sett alltid säger sitt en extra gång innan starten trots att hon redan "sitter" (sitt för Fanny betyder sitt och sträck på dig!)

jaja, detta lilla utlägg kom bara för att kitty igår påpekade/frågade mig, och tänkte om det var fler som hade laggt märke till det och undrat varför, så nu vet ni :)


Annars måste jag bara berätta att vi har haft bästa systeryster på besök idag, och det är inte bara jag som tycker att det går alldeles för långt mellan gångerna. Lotta (och även Fanny såklart men det räknas inte för hon blir alltid lika glad oavsett vem), blev minst sagt överlycklig över att se henne, skällde,  hoppade och beteede sig som en tok. Blir bara så tokigt lycklig av att se Lotta sån. Hon älskar verkligen min syster!!


Och för er som undrar varför inte Lotta fick tävla igår så var det bara för att de har takfläktar i hallen, och det är det värsta som finns i Lottas världe så det ville jag inte utsätta henne för!!


Nu styr vi bilen mot kitty för lite söndagsmys!!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva-Karin - 28 november 2015 23:57


Av flera anledningar, för det första att jag inte lär mig hur jag ska instruera folk jag tränar med för att skapa en bra situation för Bell. Och för det andra att jag sen inte kan släppa dessa tankar när jag ska försöka sova. Så nu provar jag att skr...

Av Eva-Karin - 27 november 2015 13:35

Har funderat på att skriva många gånger men det har visst inte blivit av av olika anledningar. Iaf så har lilla Bell nu hunnit bli 7,5 månader gammal, hon är ungefär 50 cm hög och väger 14 kg och vi har flyttat tillbaka till Uppsala :)   Jag är s...

Av Eva-Karin - 28 september 2015 18:29

Ja så känner jag ofta efter promenaderna med Bell nuförtiden (dock inte alltid för vi har våra motgångar ibland oxå). Men idag har vi till exempel passerat förbi två barn i 4-5 års åldern som till och med kom fram rakt emot oss för de var så nyfikna ...

Av Eva-Karin - 8 september 2015 20:54

Ja de verktygen jag har fått för att jobba med Bells rädslor har börjat ge lite resultat och hon känns nu som hon börjar kunna hantera situationer som hon förut inte hade kunnat. Nu var vi till exempel precis ute för att kvällskissa och gick då förbi...

Av Eva-Karin - 3 september 2015 18:45

Ja just nu känns det som det går bättre och bättre med Bell, hon har blivit betydligt mognare och är därför lättare att kommunicera med, jag har fått fler verktyg och tydligare ideer på hur jag ska hantera henne och omgivningen och det känns som att ...

Presentation

Wenari's Lille Lotte

   Lotta är min första egna hund och en dröm som äntligen gick i uppfyllelse. Jag har längtat efter hund så länge jag kan minnas och Lotta är nog den bästa hund jag någonsin kunnat få. Hon var nästan 1,5 år när jag fick henne, men jag jobbade då på kenneln jag köpte henne från så har känt henne sedan hon var valp. Och bättre golden finns inte, hon är min trogna vän och stöd i livet. Hon följer med på alla upptåg och anpassar sig till vad vi än hittar på. Hon älskar att bara får vara med och om någon dessutom vill klappa henne är lyckan gjord.

WindAnn's Fanny

       

Fanny är född 2010-10-11 och flyttade in hos oss när hon var ca 3 månader. Det var kärlek vid första ögonkastet och hon förgyller fortfarande varje dag genom att bara finnas vid min sida. Sover hon blir jag varm ända in i själen för att hon är så söt och är hon vaken hittar hon oftast på något roligt upptåg som får mig att skratta. Hon är världens bästa träningskamrat vilken sport vi än väljer att prova på. Alltid lättlärd och älskar att träna. Bättre hund går inte att få!

Senaste inläggen

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Besöksstatistik

RSS

Fråga mig

2 besvarade frågor

Skapa flashcards