I fredags fyllde Bell hela 11 veckor och vägde då 6,3 kg. När jag fick henne tror jag hon vägde 4,4 kg så det har hänt endel på de tre veckorna :) Och på fredagblir hon ju 12 veckor så då är det dags för ny vaccination.

Senaste veckan har spenderats hemma hos mina föräldrar i Kil, det eftersom Bell behövde träna på att bo där det är lite mer liv och rörelse än det är här ute på landet. Och det har gått riktigt bra. Huset har varit fullt då både min bror och min syster med man har varit på besök. Så hon har fått mingla med massa människor. Min bror blev hon aldrig riktigt trygg med men pappa och Magnus gick riktigt bra (efter att de hade gett henne lite leverpastej så var hon inte rädd längre :P ).  Så det känns som det går framåt! Även om jag tycker det är jobbigt att hon är rädd. Grannarna som har kommit över för att hälsa har inte kunnat hälsa för då har hon varit rädd, så de har bara fått titta på avstånd och prata med mig istället. Men det har nog ändå gett lite resultat för i lördags fick hon följa med på bröllop och det gick verkligen över all förväntan. Hon fick då en komposthage med sin bur i, så hon kunde gå in i den om hon ville, och i början var hon lite skeptisk när folk kom fram och de fick därför order om att bara klappa lotta som satt utanför hagen, och med Kajsa (whippet) som stöd i hagen och Lotta utanför så blev hon riktigt modig och mot slutet av kvällen så var hon inte alls lika skeptisk mot nya människor.

Både igår och idag har hon fått vara med till jobbet. Och där minglar hon fortfarande glatt med alla människor. Väldigt skönt! Och hon har blivit lämnade tillsammans med Fanny i en bur båda dagarna och hon sköter sig som en lite ängel. Så det känns väldigt bra inför framtiden!

Idag har det dock hänt något i den lilla hjärna. Det var med Camilla det hände första gången (jag jobbade).IStället för att backa och lägga sig platt som hon brukar göra när det kommer en bil, så hade hon nu hukat lite, och sen sprungit brevid staketet efter bilen. Herre jisses vilken tur att staketet var stäng säger jag bara!

Och sen gjorde hon samma sak när jag rastade henne efter jobbet, vi skulle gå över en väg och när det kom en bil så slängde hon sig i sidledes efter den som för att springa ikapp och stoppa. Är väldigt glad att jag höll ordentligt i kopplet! Och sen upprepades detta flera gånger. Och hon gick så in i det hela att jag först inte ens fick i henne godis. Men efter ett tag gick det lite bättre. Får se till att ha med mig ännu godare godis!

Så detta är helt enkelt också nåt jag verkligen får skaffa mig en plan för! VIll inte ha en BC som vallar annat än får!

Förutom bilar så gick vi även förbi hästar idag, de var lite läskiga först och hon skällde och morrade lite, men när vi hade stått och kikat på dem ett tag så var de inte så farliga längre och vi kunde lugnt gå vidare.

Ja det var väll en liten sammanfattning av senaste veckan. Träning har vi inte hunnit med så mycket faktiskt. Har inte haft så mycket inspiration nu när jag har jobbat så mycket så det har mest bara blivit lite vanlig lek. :)

Blir så varm i hjärtat när man kommer ut i trädgården hos mamma och pappa och Bell sover gott i sin hage med dessa två precis utanför!

Inte mycket kvar av det vita i pannan nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av flera anledningar, för det första att jag inte lär mig hur jag ska instruera folk jag tränar med för att skapa en bra situation för Bell. Och för det andra att jag sen inte kan släppa dessa tankar när jag ska försöka sova. Så nu provar jag att skr...

Har funderat på att skriva många gånger men det har visst inte blivit av av olika anledningar. Iaf så har lilla Bell nu hunnit bli 7,5 månader gammal, hon är ungefär 50 cm hög och väger 14 kg och vi har flyttat tillbaka till Uppsala :)   Jag är s...

Ja så känner jag ofta efter promenaderna med Bell nuförtiden (dock inte alltid för vi har våra motgångar ibland oxå). Men idag har vi till exempel passerat förbi två barn i 4-5 års åldern som till och med kom fram rakt emot oss för de var så nyfikna ...

Ja de verktygen jag har fått för att jobba med Bells rädslor har börjat ge lite resultat och hon känns nu som hon börjar kunna hantera situationer som hon förut inte hade kunnat. Nu var vi till exempel precis ute för att kvällskissa och gick då förbi...

Ja just nu känns det som det går bättre och bättre med Bell, hon har blivit betydligt mognare och är därför lättare att kommunicera med, jag har fått fler verktyg och tydligare ideer på hur jag ska hantera henne och omgivningen och det känns som att ...