Tur att man har världens bästa familj, som hjälper till att ordna så att hundarna får sitt när matte bara ligger i soffan och sover... Blandat med sömnen är det förståss mycket tankar som snurrar, men efter lite personligt pepptalk med catrin så känns det ändå som det kommer lösa sig. På något sätt gör det ju alltid det. Men på samma gång så känns allt så surt, för allt var ju så bra, trivs så himla bra med kollegor, arbetet i sig och med arbetstiderna.... Men men, allt i livet händer väll av en anledning, så även om jag inte kommer att se den nu, så kommer jag väll förhoppningsvis göra det i framtiden. Har även fått endel väldigt bra tips om agilityträning, som jag kan börja med med valpen. Lotta är i ungefär lika mycket zombie tillstånd som jag just nu, så med henne gäller det bara att hon ska tycka att det är roligt. Men blir ju iaf tävling nästa helg, så hoppas jag kan tända igång henne lite då iaf... Här kommer lite bilder, sen ska jag nog sova lite till....

  Hittade denna gamla bilden på pappas kamera, snacka om att hon ser lite ut min lilla zombie, men har ingen aning om när bilden är tagen..  

Den lilla valpen börjar bli ganska stor :) Alldeles snart 5 månader..

  Pappa tyckte vovvarna skull ha en mjuk madrass att ligga på ute, så de fick hans fina liggunderlag...   <3     Med ett stort tuggben kan valpen underhålla sig i timmtal...   Spike blev nya favoriten...   4 söta vovvar...

På ryggsäckspromenad, blev nog dock den sista, för hon börjar bli så stor att hon är för tung att bära...  

Just nu är inte mitt liv så roligt, för att vara helt ärlig så är det inte så kul alls. Krångel på arbetsplatse där vi har blivit förda bakom ljuset och nu fått information om att vi inte alls får arbeta som vi trott har vänt mitt liv upp och ned på mindre än en vecka. Det är många tankar som snurrar i huvudet. Hur ska man fortsätta, ska jag börja jobba med människor istället, vad ska jag då göra med hundarna på dagarna, ska jag sälja lägenheten och flytta hem till värmland. Ja, just nu känns livet surt och jag vill helst bara sätta mig ner och gråta. Är arg, ledsen, frustrerad, irriterad och uppgiven på samma gång. Och det resluterar i att jag inte lyckas få något vettiggt gjort alls.

Är väldigt tacksam att jag har två underbar hundar som gör mig så glad och en underbar familj som alltid stöttar mig. Även alla vänner och alla arbetskamrater gör sitt bästa, men vad gör det när cheferna skiter i en och lagarna säger att vi inet får jobba :( Är det någon som läser detta som sitter på massa kunskap om arbetsgivare och deras ansvar och skyldigheter så är jag tacksam för all information jag kan få. Just nu känns det som jag skulle vilja bo i USA så jag kunde stämma dem på massa pengar.....

Kan väll inte påstå att det händer så mycket annat i livet just nu. Tankarna upptas mest bara av detta. Men när man redan mår dåligt så kan man ju lika gärna passa på att gå till tandläkaren oxå, de kan ju knappast göra ont värre, 4 röntgenbilder, en hel del smärta och obehag med bl.a borttagning av tandsten och 600 kr fattigare, men det var iaf 20 min jag inte spenderade med att tänka på jobb ;) har även hunnit med en promenad med bästaste Kitty och Texas, en spännande skogspromenad på ett helt nytt ställe. Skönt för både oss och de fyrbenta med en långpromenad i skogen....

Detta blir nog mitt första blogginlägg utan bild. Men har ingen så otrevlig bils som beskriver hur jag mår just nu så ni får klara er utan.

Hoppas på positivare inlägg nästa gång. Fick ett nytt tandläkarbesök inbokat om 1,5 år. Kändes så konstigt när hon sa det. För jag har verkligen ingen aning om hur mitt liv kommer se ut då....